Demo eller fars? Myanmar står inför våldsamma val under militär kontroll!

Demo eller fars? Myanmar står inför våldsamma val under militär kontroll!

Med de första stegen mot politisk omorganisation i Myanmar kommer rörelsen till landet igen. Den 28 december 2025 inleder militären ett förskjutet parlamentsval som är planerat att pågå till slutet av januari. Men bakom detta vals fasad döljer sig ett oroande sammanhang. Högt KUOW Detta val ses av många som en fars. Militären, som har varit vid makten sedan kuppen i februari 2021, vill använda detta iscensatta val för att presentera stabilitet för det internationella samfundet och befria sig från diplomatisk isolering.

Den 1 februari 2021 tog militären under general Min Aung Hlaing kontroll över Myanmar och implementerade ett år långt undantagstillstånd. Anledningen till detta maktgrepp var påstådda väljarfusk i valet 2020, där Aung San Suu Kyis National League for Democracy (NLD) vann en jordskredsseger. Efter kuppen fängslades många politiska motståndare, inklusive Aung San Suu Kyi, vilket utlöste ett inbördeskrig som fortsätter än i dag. Situationen är katastrofal: över 11 miljoner människor lider av osäkerhet om livsmedel och tusentals har fängslats Wikipedia rapporterad.

Förberedelser under press

Valet äger rum i en miljö präglad av våld och hot. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Volker Türk uttrycker oro över de förhållanden under vilka detta val hålls. Det finns liten yttrandefrihet och kränkningar av medborgerliga rättigheter är alarmerande. Türk kräver att rätten till yttrande- och mötesfrihet måste respekteras, men han ser för närvarande inget sätt att göra det FN-nyheter rapporterad.

Militärjuntan har infört en ny valskyddslag som straffar "inblandning" i valprocessen. Detta ledde till en massiv ökning av arresteringar, med nästan 100 personer arresterade för att ha kritiserat valet. Kritiska röster varnar för att sådana åtgärder bara skulle strypa det demokratiska deltagandet ytterligare.

Internationell skepsis

Det internationella samfundet är skeptiskt. Många västerländska regeringar har sagt att de inte kommer att skicka valobservatörer, eftersom de ser valet som ytterligare ett försök att legitimera militärens auktoritära styre. Istället för att på allvar återställa den demokratiska processen är militärregeringens strategi att skapa en lagstiftande församling som domineras av sitt eget proxyparti, Union Solidarity and Development Party (USDP). Denna strategi kan ytterligare förvärra befintliga spänningar snarare än att lösa dem.

Mitt i den politiska oroligheten har levnadsvillkoren också blivit outhärdliga för många människor. Miljontals människor tvingas fly från våld på grund av den pågående konflikten. Förhoppningarna om en positiv förändring faller för många när oppositionen blir splittrad och gör strategiska misstag medan människor längtar efter ett liv utan rädsla. Analytiker rapporterar om en växande känsla av hopplöshet gentemot den nationella enhetsregeringen, som uppfattas som inkompetent.

Kina, som ser militärregeringen som ett nödvändigt ont för att skydda sina egna intressen, stödjer regimen. Geopolitiska intressen tycks ha större tyngd än lokalbefolkningens behov. Hur situationen i Myanmar kommer att utvecklas är fortfarande osäkert – men vad som är säkert är att människor lider mellan fronterna och hoppas på en verklig politisk lösning.